enkanslaavlantlif

Parken på Drottning Victorias Vilohem

Tanken med parken var att skapa en plats för stillhet och kontemplation. Hon lyckades med den intentionen den kära drottningen. Siluetter, en liten familj.

Orangeri med plats för att sitta och mysa om vädret inte tillåter utevistelse. Samma vackra färgsättning går igen överallt.

Altanen och en svensk palm, nej jag menar ormbunke!

Kaffegrotta a la Öland.

Ytterligare ett hus med rum att hyra som ligger lite längre in i parken.

Sist men inte minst bild på de 10-tal Mullbärsträd som planterades på 1800-talet.

 

Många av de gamla trädmadamerna ligger ner och man har täckt över rotvältan och låtit dem fortsätta att leva, det älskar jag. Träden är knotiga och täckta med mossandet är en alldeles speciell känsla att vandra i det silade ljuset av en liten mullbärsskog.

Två träd ligger inslingrade i varandra. Mullbären är vita och smakade gott. Troligtvis tar inte fåglarna de vita mullbären kanske för att de knappt syns. Jag åt en hel del av de goda bären som ska vara så nyttiga. Efter ett samtal med trädgårdsmästaren när jag berättade att jag skulle försöka plantera några  bär sa hon, jaså du är en sån det är jag med. Jag fick löfte att ta skott så nu har jag ett 10-tal mullbärssticklingar i växthuset.

Hej!
Vilket vackert ställe du varit på.Spännande med mullbärsträden...tänk när du har en lummig mullbärsträdsodling.Hoppas någon av sticklingarna tar sig.
Orangeriet så fint...och färgsättningen var verkligen tilltalande.Och sten i alla former gillar ju jag,så kaffegrottan är härlig.
Annars är det lite väl varmt ....man är ju inte van.
Man får ta det lugnt och inte hitta på några onödiga projekt. Vattna och ge växterna tillsyn får man ägna mycken tid åt,men det är en trevlig syssla.
Varm hälsning Margareta